November 2023

Nionde utgåvan av Story för första linjens chefer

6 artiklar
27 min läsning
Ledare

En ny riktning med fokus på medarbetarna och vårt uppdrag

Ungefär 24 000 personer jobbar i dag på Samhall inom ramen för vårt arbetsmarknadspolitiska uppdrag. Bakom den siffran finns människor som har gått från utanförskap till en gemenskap och arbete. Personer som genom jobbet får vara en del av ett sammanhang, känna sig behövda och betydelsefulla.

Vi är alla här för att vi tror på att göra skillnad för människor och för vårt samhälle. Vi vet vad ett arbete betyder för varje enskild person och vi vet hur viktig Samhalls verksamhet är. Både för individen och samhället i stort.

Sedan drygt två tillbaka har vi på Samhall tagit en ny riktning med ett ökat fokus på medarbetare och arbetsmiljö.

För mig växte insikten om att vi behövde göra förändringar under den turné till arbetsplatser i alla våra distrikt som jag gjorde strax efter att jag börjat som vd. Insikten har förstärkts ytterligare efter många, samtal och möten med kollegor i olika delar av Samall.

Jag vill tacka er alla som generöst delat med er av insikter och tankar från er vardagen som chefer i första linjen. Tillsammans med de undersökningar och analyser som vi gjort är de grunden för de förändringar vi nu har börjat göra både i organisation och arbetssätt.

Två av de viktigaste förändringarna i den nya riktningen är den nya organisation för den operativa driften som vi just nu samverkar och arbetet med att förbättra arbetssituationen för er chefer i första linjen.

Jag har noga följt förberedelserna för de piloter där vi nu ska testa justerade roller och nya stödfunktioner i första linjen. Det känns roligt och spännande att vi nu haft kickoff och börjar testa detta på riktigt.

Jag uppmanar er som är med i piloterna att ta chansen att vara med och påverka. Era erfarenheter och åsikter är centrala när vi utvärderar och kommer att vara med och forma de arbetssätt och den organisation som vi sedan väljer att införa i hela Samhall.

Det övergripande målet är att ni som chefer ska få mer tid för medarbetarna och deras utveckling. För det är ju det vårt uppdrag och vår vision handlar om. Att bidra till ett Sverige där alla ses som en tillgång till på arbetsmarknaden. Och jag är övertygad om ett samhälle där alla får synas, bidra och ta plats också är ett bättre samhälle.

Genom åren har omkring 200 000 personer fått jobb inom, och genom Samhall. Jag är
stolt det arbete som vi gör varje dag för att få en mer inkluderande arbetsmarknad, och ett mer inkluderande Sverige.

Tack för att ni alla är med och bidrar till det!

Mvh
Sara Revell Ford, vd

Mer tid för medarbetarna målet för piloterna

Justerade roller för första linjens chefer, nya stödfunktioner och nya arbetssätt. Nu har medarbetare i några affärsområden i Helsingborg/Ängelholm, Linköping och norra Västerbotten börjat testa olika lösningar. Målet är att chefer i första linjen ska få mer tid för medarbetarna och deras utveckling.

Filip Truedsson, direktör för den operativa driften, är glad över att arbetet i piloterna nu är igång på allvar.

– Det känns otroligt bra att vi nu kan börja testa allt det vi arbetat fram det senaste året. Vårt uppdrag är att utveckla människor med funktionsnedsättning i arbete och målet med piloterna är att alla chefer i första linjen ska få mer tid för just medarbetarna och deras utveckling, säger Filip Truedsson, direktör för den operativa driften.

Ett stort och gediget arbete där många är inblandade ligger bakom de justerade roller och nya arbetssätt som medarbetarna i piloterna nu ska testa. I grunden finns den undersökning och de intervjuer som gjorts med områdeschefer och andra chefer i första linjen.

Det övergripande målet med arbetet är att första linjens chefer ska ha rätt förutsättningar och tillräcklig tid för sina medarbetare så att det arbete som utförs är såväl meningsfullt som utvecklande.
Andra viktiga mål är att skapa mer enhetliga och kvalitetssäkrade arbetssätt, enligt strategin Ett Samhall, samt att säkra en bra och trygg arbetsmiljö för både medarbetare och första linjens chefer (FLC).

Och det som piloterna ska testa är:

  • En justerad roll för första linjens chefer
  • Nya och enhetliga stödroller för FLC
  • Nya arbetssätt för introduktion och arbetsanpassning

Dessutom kommer teamledare och driftledare att få en ny roll som driftstöd.

FLC och de nya stödrollerna

För att områdeschefer och gruppchefer i högre utsträckning ska kunna fokusera på medarbetarna och deras utveckling så testas fyra nya stödroller:

  • Arbetsledare
  • Rehabspecialist
  • Introduktions- och utbildningsspecialist
  • Administratör

De nya stödrollernas ansvarsområden finns delvis idag, men i piloterna arbetar vi med förändrade roll- och ansvarsbeskrivningar. Namnen på befattningarna är arbetsnamn som kan komma att ändras.

En annan viktig del i piloterna är förtätning, vilket innebär att chefer i första linjen ska ha färre medarbetare än vad fallet ofta är idag. Här kommer piloterna i Helsingborg/Ängelholm, Linköping och norra Västerbotten att testa lite olika kombinationer av stödroller och förtätning.

– Vissa orter fokuserar mer på stödrollerna och andra mer på att ha flera OC med färre medarbetare. Vi kommer att mäta och följa upp kontinuerligt för att få ett så bra underlag som möjligt när vi bestämmer vad av det vi testar som vi så småningom ska införa i hela driften, säger Filip Truedsson.

Driftstöd istället för teamledare och driftledare

Interna och externa utredningar har visat att driftledarrollen i sin nuvarande utformning inte är förenlig med gällande regler och lagstiftning.

– Vi har lagt för mycket arbete och ansvar på våra driftledare, bland annat när det gäller schemaläggning och arbetsmiljö. Det ska vara tydligt för alla medarbetare vem som är deras chef och att driftstödet inte är chef utan just ett stöd till cheferna, säger Filip Truedsson.

I Eskilstuna har modellen med driftstöd använts sedan en tid tillbaka. Erfarenheterna där ifrån har tagits tillvara nu när piloterna gör samma förändring.

Nya arbetssätt

Andra erfarenheter från det arbete som gjorts i Eskilstuna som tas tillvara i piloterna handlar om nya arbetssätt för introduktion och arbetsanpassning.

Vi ska först och främst leva upp till de krav som arbetsmiljöverket ställer gällande introduktion och arbetsanpassning, men framför allt ska vi säkerställa att medarbetaren har en bra och trygg arbetsmiljö och rätt förutsättningar att utvecklas efter sina förutsättningar.

När en medarbetare byter arbetsplats eller arbetsuppgifter behöver vi säkerställa att medarbetaren klarar en flytt, fått rätt introduktion och arbetsanpassning efter sina behov.

– När en medarbetare byter arbetsplats eller arbetsuppgifter behöver vi säkerställa att medarbetaren klarar en flytt, fått rätt introduktion och arbetsanpassning efter sina behov. Vi ska ha aktuell information om till exempel vilken anpassning medarbetaren behöver och se till att den nya chefen också får den informationen, förklarar Filip Truedsson.

En annan del i de ny arbetssätten ska tydliggöra för våra medarbetare vem som är deras chef och säkerställa att det alltid finns en chef att kontakta under arbetstid.

Gemensamt lärande för framtiden

Medarbetarna på de tre piloterna har arbetat en längre tid med förberedelser och nu pågår särskilda utbildningar för de nya rollerna och arbetssätten. Som stöd för piloterna finns ett särskilt utvecklingsprogram som också arbetar med den nya organisationen för den operativa driften och samordnar de förändringar som ska ske.

Piloterna kommer att pågå minst tre månader och tanken är att mätningar, uppföljningar samt framför allt gemensamt lärande och förbättringar ska ske under hela perioden.

Vi ska ta tillvara alla erfarenheter för att skapa en ändamålsenlig organisation i första linjen som gör att vi kan ha mer fokus på medarbetarna.

– Vi ska ta tillvara alla erfarenheter för att skapa en ändamålsenlig organisation i första linjen som gör att vi kan ha mer fokus på medarbetarna. Planen är att det vi kommer fram till ska vara klart till sommaren nästa år och att det kan börja rullas ut i alla andra delar av landet under hösten. Så vi är fortfarande i början på ett långt och viktigt förändringsarbete, konstaterar Filip Truedsson.

– Avslutningsvis vill jag rikta ett stort tack till alla som arbetar med piloterna. Vi förstår att det på kort sikt blir mer arbete för alla involverade innan vi är klara med piloterna och når en lösning som skapar mer effektiv tid för medarbetarutveckling. Tillsammans ska vi se till att det är värt ansträngningen!

Områdeschefen som brinner för medarbetarnas hälsa

Att ta hand om sin hälsa är viktigt för att må bra och orka med jobbet. Det vet områdeschefen Michael Silkesjöö i Stockholm Syd av egen erfarenhet. Och han använder sig själv som exempel för att motivera sina medarbetare att motionera och meditera.

För mig har träning och mindfulness varit helt livsavgörande

– Jag har övervikt, rygg- och nackproblem och har under perioder stressat för mycket. För mig har träning och mindfulness varit helt livsavgörande. Den erfarenheten försöker jag dela med mig av för att få mina medarbetare att ta hand om sin egen hälsa, berättar Michael Silkesjöö.

Tidigare har han bland annat arbetat på Korpen och som ansvarig för Rågsveds Folkets Hus. Och även om det ibland kan vara tufft och kämpigt så trivs Michael som områdeschef på Samhall.

– Det är otroligt givande att vara med och utveckla människor och se hur de kan växa. Vi på Samhall har ett viktigt uppdrag som gör att det känns roligt att gå till jobbet, säger Michael.

Orka mer med egen träning

Vi träffas över en kopp kaffe i lunchrummet på ÖoB i Kungens Kurva i södra Stockholm. Totalt har Samhall 13 olika kunder i samma område där Michael och hans medarbetare ansvarar för lokalvården.

Att städa är ett fysiskt arbete och Michael brinner för att hjälpa sina medarbetare att ta hand om sig själva och sin hälsa. Många medarbetare går upp emot 20 000 steg varje dag. För att inte vara helt slut efter arbetsdagen så behövs både kondition och styrka.

– Jag försöker peppa medarbetarna att använda sin friskvårdstimme. Har du promenerat eller gjort styrketräning så orkar du mer, inte bara på jobbet utan också med familjen eller kompisar på fritiden, säger Michael.

Många av hans medarbetare har också ont i kroppen och fysiska funktionsnedsättningar. Att träna kan vara ett sätt att minska belastningen och smärtan. En som försöker hålla igång träningen och som märker att den hjälper är driftledaren Abdiwahab Farah.

– Jag har haft problem med diskbråck. När jag tränar märker jag att jag får mindre ont, konstaterar han.

Snabbfakta

Namn: Michael Silkesjöö
Ålder: 58 år
Familj: Make och bonusbarn från ett tidigare förhållande
Fritidsintressen: Fotografering, träning och musik. Har tillsammans med sin make synthbandet ”Silkesjöö” som går att lyssna på via Spotify eller andra musikströmningstjänster.

Bakhargul  Bishanova och Naffie Bajo som städar på ÖoB i samtal med områdeschefen Michael Silkesjöö.

Häfte med enkla övningar

För att göra det enkelt för medarbetarna har Michael satt ihop ett eget litet häfte med olika övningar som han döpt till Styrketräning för alla. Ett program för tre dagar i veckan med övningar för olika delar av kroppen utan att behöva träningsredskap.

Michael är också noga med att påpeka att han varken är läkare eller sjukgymnast och att det är viktigt att den som har ont också håller kontakt med vården.

Han försöker också att prata om hälsa i ett bredare perspektiv. Motion är viktigt, men det handlar också om saker som kost, vila och sömn.

– Motion och pulshöjande aktiviteter är bra, eftersom det också ger endorfiner som också gör att du mår bättre mentalt. Men jag försöker också få mina medarbetare att ta vara på pauser och vara aktiva även vid vilan. Att jobba med rörligheten i lederna, kanske stretcha lite. Istället för att bara sitta med sin telefon.

Appar för mindfulness

Han tipsar också medarbetarna om mindfulness och medveten närvaro som sätt att slappna av och hantera stress.

– Det finns många bra appar som är gratis med olika typer av övningar på allt från fem minuter till en halvtimme, berättar Michael.

Eftersom han arbetar nära sina medarbetare får han höra om många olika livsöden, varav en del är både sorgliga och skrämmande.

– Det kan vara tunga berättelser och vi har ju ingen riktig handledning för att ta upp sånt. Jag använder själv en app för mindfulness som ett sätta att bearbeta det och komma ner i varv. Just nu är jag inne på 264:e dagen i rad, berättar Michael.

Uthållighet ger resultat

Han uppskattar att Samhall regelbundet har material för APT om hälsa, men konstaterar att det inte räcker att prata om det en gång om året.

– Du kan inte tvinga någon att komma igång med träning. Men genom att regelbundet peppa och prata om det i vardagen som ett sätt att må bättre och orka mer så kan jag motivera några fler att testa. Det gäller att vara uthållig för att se resultat, både med din egen träning och om du ska övertala andra att komma igång, säger Michael.

Tips

Michaels bästa tips för att få medarbetare att komma igång med hälsa och träning:

  • Prata regelbundet med medarbetarna om hälsa och vikten av träning, kost och sömn
  • Hjälp till med enkla övningar
  • Tipsa om appar och andra hjälpmedel
  • Peppa alla att använda friskvårdstimmen

Shahin tror på att lyssna

När Shahin Nadem klev in i rollen som områdeschef fick han direkt kavla upp ärmarna och ta tag i rejäla utmaningar. Lösningen blev att stanna upp och lyssna in. Idag kan han istället lägga mer fokus på övergångar – något som lockade honom till rollen från början.

– När jag klev in i rollen sommaren 2022 var uppdraget hos Frode Laursen helt nytt, och mycket behövde komma på plats. Det var en helt ny typ av uppdrag på orten, och dessutom vårt största uppdrag hittills. Nu behövde vi matcha rätt medarbetare till uppdraget, vilket skulle visa sig inte vara helt lätt, säger Shahin Nadem.

Logistikföretaget Frode Laursen hade sedan tidigare anlitat Samhall i Helsingborg. På logistikcentren jobbar Samhalls medarbetare bland annat med att packa varor i displayer – en sorts ställningar som sedan kan placeras ut i butiker. Trots att den nya typen av uppdrag på orten var efterlängtat märkte Shahin att det fanns ett motstånd hos medarbetarna till att börja på arbetsplatsen.

Vi hade lovat kunden att vara igång i september, men i juli hade vi inte bemannat mer än knappt hälften av de drygt 30 tjänsterna.

– Vi hade lovat kunden att vara igång i september, men i juli hade vi inte bemannat mer än knappt hälften av de drygt 30 tjänsterna. Då började jag bjuda med mig medarbetare still Frode Laursens lokaler så att de fick se med egna ögon vad det faktiskt var, vilket gjorde väldigt stor skillnad. De kunde prata direkt med andra Samhall-kollegor på plats och få svar på sina frågor, berättar Shahin.

Öppna frågor och stöd från kollegor gav resultat

När fler valde att ta sig an uppdraget på logistikcentret började verksamheten rulla, och när september väl kom kunde Samhall leverera på en acceptabel nivå. Samtidigt pågick lärandeprocessen för fullt, med anpassningar i vardagen.

– För mig är det självklart att ställa frågor och lyssna på personalen. Inte minst för att få till arbetsmiljön. ”Vad behöver du för att må bra på jobbet?” Det kunde handla om vi behövde fler stolar runt om i lokalen för att kunna vila mellan momenten. Det kunde vara underställ för att inte frysa. Samtidigt behövde jag lyssna på kunden, för att få produktionen att fungera. Bättre struktur och tydlighet gjorde både arbetsmiljön och leveransen bättre, beskriver Shahin.

Ett stort stöd var också kollegorna på försäljning som gav redskap till ett bra arbetssätt. Alltifrån tips om praktiska saker som höj- och sänkbara bord till digitala planeringsverktyg. Shahin är noga med att den positiva förändring som skett i uppdraget är helt tack vare samarbetet med andra.

– Det är genom att lyssna in behoven och förstå dem på riktigt som jag vet vad jag behöver göra. Det, tillsammans med att jag tar del av allt det stöd som finns från andra på Samhall, gör att det blir roligt och bra. Lyssna in och ta del av den hjälp och stöd som finns, säger Shahin.

Snabbfakta

Namn: Shahin Nadem
Ålder: 29 år
Familj: Flickvän, två bröder och brorsöner
På fritiden: Fotboll i alla former

Ett fungerande uppdrag ger tid till övergångar

Idag kan Shahin lägga större fokus på medarbetarnas personliga utveckling – något som lockade honom till rollen från början. Och här är receptet till framgång detsamma. Att ställa frågor, och att ta hjälp av andra. Inte minst kontakter från förr, utanför Samhall.

Jag vill utmana medarbetaren till att våga.

– Jag vill utmana medarbetaren till att våga. De är ofta här och nu i tankarna, med små förändringar som förslag när vi pratar om hur de kan utvecklas. Men jag lyfter blicken och ser längre. ”Vad drömmer du om att kunna jobba med?”. Tar man sig tiden och stannar i samtalet kanske det visar sig att personen är redo för ett större kliv än vad hon först trodde, berättar Shahin.

Kastar ut krokar

Med en bild klar för sig om hur medarbetaren drömmer om att utvecklas kastar Shahin ut krokar. Ofta handlar det om kontakter från tidigare arbetsplatser han själv arbetat på, som Burger King där han varit restaurangchef. Men kontaktnätet växer också, till andra företag i trakten.

– Det allra bästa är när vi kan få till ett möte, där både arbetsgivaren och medarbetaren får sig en bättre bild av hur en övergång faktiskt skulle kunna se ut. Är de sedan inte intresserade just nu har medarbetaren åtminstone fått öva på att gå på intervju, och företaget har förhoppningsvis fått upp ögonen för möjligheten till att anställa någon från Samhall i framtiden, konstaterar Shahin.

Tre tips från Shahin

1. Fråga och lyssna

Då förstår du oro, behov och drömmar som ger dig riktning i vad du behöver göra.

2. Ta hjälp

Även om en utmaning är ny för dig är den troligtvis inte det för Samhall. Vi har massor av kollegor med bra lösningar. Använd dem!

3. Använd ditt kontaktnät

Vi har alla tidigare erfarenheter och kontakter som är ovärderliga när det kommer till att hitta platser för övergångar.

Från städning till tvättuppdrag och Svanen-märkning

Trots att hon i grunden är specialist på lokalvård har hon varit med och startat det stora tvätt-uppdraget för Malmö Stad. Och sett till att tvätten i Malmö blivit Svanen-märkt. Ervina Handan är kund- och driftansvarig i Malmö och har haft ett mycket händelserikt första år på Samhall.

– Jag tycker om att arbeta i projekt och att driva saker framåt. Det har varit roligt att arbeta både med det stora tvättuppdraget och Svanen-märkningen, säger Ervina Handan.

Nu är det drygt ett år sedan Ervina började på Samhall. Innan dess jobbade hon på ett städföretag i Malmö. Först som lokalvårdare, men efterhand fick hon mer ansvar som gruppchef, områdeschef och därefter som koordinator och ansvarig för kvalitet och miljöfrågor. Där arbetade hon också med olika certifieringar, bland annat ISO och Svanen.

– Jag hade jobbat med lokalvård på olika sätt i 22 år, så det var dags för en ny utmaning i arbetslivet. Och jag har haft mycket nytta av mina erfarenheter från mitt gamla jobb, konstaterar Ervina.

Snabbfakta

Namn: Ervina Handan
Ålder: 42 år
Familjen: Make samt tre barn i åldrarna 16, 18 och 20 år
Intressen: Jag läser mycket skönlitteratur, promenerar och tränar. Gillar att umgås med familjen, vilket jag har mer tid till nu än på mitt tidigare jobb.

Från städ till tvätt

Precis som på många andra orter i landet är en stor andel av uppdragen i Malmö inom lokalvård. Och det var för att kunna bidra med sin kompetens och erfarenhet från städbranschen som Ervina tog jobbet som kund- och driftansvarig på Samhall.

Men när Samhall fick det stora uppdraget att ta hand om inte bara brukartvätten, utan även tvätten av arbetskläder åt Malmö Stad, så fick Ervina istället bidra med sin kompetens i det projektet.

– Affärschefen Magnus Björkman frågade om jag kunde vara projektledare för arbetet med att implementera det nya uppdraget och Svanen-märkningen. Han såg att jag hade rätt erfarenhet och trodde på mig. Det kändes väldigt bra, säger Ervina.

Ett nytt stort uppdrag

Ett uppdrag som nästan ska fördubblas kräver mycket förberedelser och planering. Ervina tog sig an planeringen för implementeringen.

– Jag vill ha ordning och reda i planeringen och det kan bli ganska komplext eftersom det är många delar som behöver fungera, berättar Ervina.

Här är några delar av planeringen som projektet tog sig an för att tvätten i Malmö skulle klara de nya betydligt större mängden tvätt.

  • Maskinparken – genomgång av alla maskiner och kapaciteten
  • Lokalerna – optimera och anpassa lokalerna, som i Malmös fall också betydde att nya ytor togs i anspråk och byggdes om.
  • Medarbetarna – informera, förbereda alla som ska jobba i uppdraget och att de får den utbildning de behöver.
  • Flödet – se över flödet så att det blir logiskt och effektivt, samt märkningen i det digitala systemet Tikos.
  • Kunden – se till att ha en tät kommunikation med uppdragsgivaren genom hela processen.

Vi har hela tiden haft en tät och bra dialog med Malmö Stad, och våra kontaktpersoner där är mycket nöjda med hur vi sköter tvätten.

– Vi har hela tiden haft en tät och bra dialog med Malmö Stad, och våra kontaktpersoner där är mycket nöjda med hur vi sköter tvätten. Det känns självklart väldigt bra, säger Ervina.

För medarbetarna på tvätten i Malmö har det utökade uppdraget betytt en del förändringar. Bland annat arbetar de numer i skift. Morgonpasset är 6.30-15.30 och kvällsskiftet 15.00-23.00.

– Vi behövde ha en hel del möten och dialog om skiften. En del var tveksamma, men nu fungerar det bra. Medarbetarna har i stor utsträckning kunnat välja och för de som till exempel har svårt att komma upp på morgonen passar kvällsskiftet bra, säger Ervina.

Miljömärkning ett krav

Ett av kraven för att kunna vinna upphandlingen för Malmö Stad var att tvätten skulle bli miljömärkt enligt Svanen. Ervina har arbetat med märkningen tillsammans med bland andra Lise-Lott Magnusson som har stor erfarenhet av kvalitetsarbete och projektledning inom Samhall och Mats Holm, produktägare för vätt inom Försäljning.

– Det är många delar som en tvätt behöver uppfylla för att klara märkningen. Det handlar bland annat om kemikalier, utbildning av medarbetare, hantering av avfall och att arbeta effektivt med energi och vattenförbrukning. Det är på många sätt likt det som krävs för miljöcertifiering av lokalvård som jag arbetat med tidigare, berättar Ervina.

Efter ett envist arbete kom till slut beskedet och certifikatet som visade att Malmö nu har Samhalls första Svanen-märkta tvätteri.

Det känns otroligt bra att vi är godkända. Kravet från Malmö Stad var att vi skulle vara Svanen-märkta senast 31 augusti 2024, så vi klarade det med god marginal.

– Det känns otroligt bra att vi är godkända. Kravet från Malmö Stad var att vi skulle vara Svanen-märkta senast 31 augusti 2024, så vi klarade det med god marginal, konstaterar Ervina.

Ambitionen är att fler av Samhalls tvätterier ska klara Svanen-märkningen. Ervina och Lise-Lott har den senaste tiden varit runt på flera av Samhalls tvätterier för att påbörja det arbetet, bland annat i Uddevalla, Kalmar, Halmstad och Jönköping.

Allt fler kunder har tuffa miljökrav i sina upphandlingar och det kommer att vara en fördel för oss att kunna miljömärka fler tvätterier. Dessutom bidrar vi ju till en minskad påverkan på miljö och klimat, säger Ervina Handan.

Bittans ordning skapar trivsel

Bittan Dyplins mål är att hitta arbetsuppgifter som passar alla, att hålla alla informerade samtidigt som produktionen hålls uppe. Med stöd av lean och 5S har jobbet gått så bra att kunden Swedish Lorry Parts i Kumla har lagt ner sin kvalitetsavdelning.

Samhall packar och skickar reservdelar åt Swedish Lorry Parts i deras lokaler i utkanten av Kumla. Mottagare är i första hand verkstäder över hela världen som servar Scanias och Volvos lastbilar. Det rör sig om allt från cylindrar till små packningar och brickor. I dag fungerar arbetet där som en dröm, med medarbetare som kan berätta om stor trivsel samtidigt som produktionen ökar.

Bakom detta står – om vi ska tro Samhallmedarbetarna Roggan Karlsson, Gudrun Jidegran och Marie Sekelj – områdeschefen Bittan Dyplin. När vi intervjuar dem för en annan tidning kommer de ständigt tillbaka till Bittan.

”Chefen är ett stort plus, det är hon som fått ordning på allt.”

”Sedan hon kom in har det blivit annorlunda. Alla är gladare och mer hjälpsamma.”

”Hur andra delar av Samhall ska lyckas lika bra som vi? De får ta dit Bittan.”

”Samtidigt som hon är hård är hon också mjuk.”

Det där med hård och mjuk har bitit sig fast i Bittan Dyplins tankevärld.

Kanske kan jag uppfattas som hård, men om man också har hjärtat på rätta stället och glada ögon funkar det.

– Någon sa till mig att ingen är så hård och samtidigt så mjuk som du. Men jag behandlar alla som vuxna människor, jag brukar krasst säga att jag inte gulli-gullar. Kanske kan jag uppfattas som hård, men om man har hjärtat på rätta stället och glada ögon funkar det, säger hon.

Bittan är uppväxt i Laxå och är utbildad maskintekniker. Hon kom till Samhall för första gången 2016. Men efter ett år hoppade hon över till Manpower och senare Hasselfors Garden och DHL. År 2021 kom hon tillbaka.

Det är så jäkla givande att jobba på Samhall. Att hitta de bra lösningarna, där vi fokuserar på personalens behov.

– Det är så jäkla givande att jobba på Samhall. Att hitta de bra lösningarna, där vi fokuserar på personalens behov, där vi hittar det bästa jobbet för varje medarbetare och samtidigt rättar oss efter företagets riktlinjer.

Ännu roligare blev OC-jobbet när Swedish Lorry Parts dök upp våren 2022. Dit hon kunde ta med sig erfarenheter från andra arbetsplatser. Men hon beskriver en känsla av panik vid det första mötet med arbetsplatsen.

– Det var ingen vidare ordning. Grejer låg överallt, saxliftar hade inte lagats och annat saknades, vilket innebar att personalen inte hade den arbetsmiljö de behövde för att utföra sitt jobb. Och det på en arbetsplats där vi ska ha fokus på arbetsmiljö.

Brittans metoder

Bittans metoder bygger på lean och 5S (se faktaruta). Där är ordning och reda en huvudbyggsten. Gula tejpremsor klistrades på golvet för att markera var lastpallar, maskiner och större verktyg hade sina fasta platser. En ny skurmaskin gav bättre luft och alla fick stränga order om att hålla snyggt runt sin arbetsplats. Arbetsplatserna vändes så att ingen satt med ryggen mot lokalen.

– När det gäller 5S så smög jag in det. Man kan inte bara säga 5S, det måste förklaras. Det är dessutom extra komplext att implementera på ett lager, eftersom det inte är bara ett arbetssätt utan ett helt nytt sätt att tänka. Och det är ingen som tänker att här har vi 5S. Däremot tänker alla att vi har ordning och reda.

Arbetssättet togs emot väl av medarbetarna.

– I stort i alla fall. Det finns alltid människor som inte vill ändra på saker. Och det blev lite klagomål när vi gjorde linjer i golvet. Men nu säger man till direkt om något står utanför linjerna, säger Bittan.

1

1. Seiri (sortera)

Gå gemensamt igenom arbetsplatsen och sortera allt som finns där. Släng det som inte behövs. Sätt en röd lapp på saker som är tveksamt om de borde bevaras. Kasta dem om de använts inom en beslutad tid.

2

2. Seiton (systematisera)

Placerar allt som behövs vid en viss arbetsstation inom nära räckhåll och märk ut platsen där varje sak ska finnas. Målet ska vara att undvika all sorts slöseri, som onödiga väntetider eller transporter.

3

3. Seiso (städa/skicka)

Gör rent på arbetsplatsen och sätt där standard inför framtiden. Enkelt underhåll av maskiner och annan utrustning ingår också.

4

4. Seiketsu (standardisera/rutiner)

Gör ordningen till en vana. Bestäm vilken sorts rengöring som ska göras varje dag och vilken som ska göras med längre intervaller. Gör checklistor, scheman, instruktioner och annat som hjälper er att komma ihåg vad som ska göras, när och av vem.

5

5. Shitsuke (se till/sköt om)

Ni håller ordningen, följer upp och förbättrar era rutiner och att-göra-listor, så att ert 5S-arbete fortsätter utvecklas.

Förbättrad information

Förbättrad information var en annan del i förändringsarbetet.

– Det är jätteviktigt, personalen vill veta vad som händer. Jag säger att det ni inte hör från mig, det är inte sant. Och vill ni veta något, fråga mig så tar jag reda på det. Vi har också en infotavla där vi redovisar besökare, semesterlistor, kvalitet och andra siffror. Dessutom har vi det vi kallar torgmöten, korta möten på max tio minuter där vi informerar om något som händer. På de mötena används bildtelefoni, så att våra tre döva medarbetare informeras samtidigt.

Under tiden har en inventering gjorts så att alla får en arbetsuppgift som de klarar.

Eftersom jag är här varje dag kan jag fånga upp och agera om någon har en dålig dag eller är utagerande.

– De som jobbar här är kanske de som är längst ifrån arbetsmarknaden. Men vi har möjligheten att anpassa arbetet efter deras funktionsnedsättningar. Eftersom jag är här varje dag kan jag fånga upp och agera om någon har en dålig dag eller är utagerande.

Även kunden har satsat på Samhalls arbete i form av påssvetsar, en fräs och en lasermaskin. Det är investeringar som har betalat sig.

– SLP hade tidigare en kvalitetsavdelning som kontrollerade vårt jobb. Men nu, efter att vi ändrat arbetssätt, hittar de inga fel. Så den har lagts ner. Mina medarbetare skojar också och säger att vi är deras kvalitetsavdelning.

Framgångar på jobbet har fått människor att utvecklas och gett dem så gott självförtroende att de vågar titta efter jobb på den ordinarie arbetsmarknaden. Bittan berättar om medarbetare som får alltmer komplicerade arbetsuppgifter och om andra som fått hörlurar för att lyssna på radio för att lära sig svenska. Det ger resultat.

– Vad jag vet har ingen gått på övergång härifrån. Men nu har jag fyra personer som är på gång – en som går på praktik, tre som söker jobb.

Gillar snabba fordon

När Bittan inte jobbar gillar hon snabba fordon, helst motorcyklar.

– Tidigare hade jag en tung Victory Magnum, ett riktigt slagskepp. Men tyvärr hindrar min artros mig att köra den, så nu får jag åka på en liten skrutt-mc. I stället blir det mera tid i min Merca, en shooting brake CLA 220. Sedan håller jag på i trädgården, läser böcker och ligger i spabad varje kväll för att mjuka upp mina artrosleder.

Det är dags att packa ihop efter intervju. Bittan är borta, men hon hittas snart vid en arbetsstation där hon packar kartonger med lastbilscylindrar.

– Det är tunga saker, och alla som orkar med dem har semester. Så jag får suga i lite själv. Det är inte optimalt med min artros, men vad gör man …

Snabbfakta

Namn: Bittan Dyplin.
Jobb: OC i Örebro/Bergslagen.
Bor: Hus i Kumla.
Ålder: 60 år den 29 september.
När hon inte jobbar: Åker motorcykel och snabba bilar. Läser mycket, främst facklitteratur om psykologi och krimböcker.

Text: Tomas Eriksson

Sedan artikeln skrevs har Bittan Dyplin gått vidare till ett jobb på ett annat företag. Vi önskar henne lycka till med nya utmaningar där.