Om Story för första linjens chefer

Välkommen till Story för första linjens chefer. Tidningen är digital och kommer ut fyra gånger om året. Har du synpunkter på innehållet eller idéer och tips på ämnen vi borde ta upp eller på personer vi borde intervjua? Kontakta oss på mail storyflc@samhall.se eller redaktör Magnus Frisk på telefon 0722-080134.

Okej, stäng!

November 2021

Andra utgåvan av Story för första linjens chefer

6 artiklar 27 min läsning
Ledare

Det är i första linjen det händer

Under den tiden jag haft förmånen att leda Samhall så har jag ägnat mycket tid åt att lyssna på medarbetare och chefer för att skapa mig en bild av hur verksamheten fungerar. En av de saker som blivit mycket tydlig för mig är hur viktigt arbetet i första linjen är. Flera har beskrivit det som grunden i vårt hus och jag kan bara hålla med.

Det är i mötet mellan medarbetare och chefer på alla våra arbetsplatser runt om i landet som det händer.

Det är där vi förverkligar vårt huvuduppdrag – att utveckla människor med funktionsnedsättning i olika yrkesroller genom att erbjuda utvecklande arbeten som skapar nytta för kunder och samhället.

Som ni vet har vi startat ett förändringsarbete. Framtidsresan handlar om att vi ska göra Sveriges viktigaste företag ännu bättre. Och en av de delar som står i fokus handlar om att skapa bättre förutsättningar för första linjens chefer i de situationer och roller där det behövs.

För att kunna göra det sätter vi nu ljuset på områdeschefer, gruppchefer, teamledare och driftledare. Vi gör en genomlysning för att bättre förstå er arbetssituation. Hur undersökningen ska gå till kan ni läsa mer om i en nyhet i detta nummer av Story för första linjens chefer.

Vi vet att arbetssituationen för chefer i första linjen kan vara tuff, men den kan också vara väldigt olika i olika delar av landet och beroende på vilken roll det handlar om. För att vi ska träffa rätt behöver vi göra en noggrann analys så att de åtgärder vi beslutar om träffar rätt och gör skillnad i vardagen. Det kan både handlar om konkreta saker på lokala arbetsplatser, men också åtgärder i andra delar av Samhall som ändå underlättar för er i vardagen.

Jag vill uppmana er att delta och bidra med era tankar och synpunkter. För i den förändringsresa som vi nu startar behövs alla krafter och jag är övertygad om att många av lösningarna finns hos er och de vill jag att vi ska ta tillvara på.

Jag vill samtidigt vara tydlig med att förändringsarbetet behöver få ta tid för att det ska bli rätt. Vi börjar nu, men jag ber er att ha tålamod för det kommer att dröja innan de åtgärder vi beslutar oss för kan planeras, genomföras och slutligen bidra till en bättre arbetssituation. Samtidigt kan det finnas några åtgärder som är enkla och som vi kan göra snabbare och då ska vi självklart göra det.

Det viktigaste är att vi som företag tar viktiga steg framåt och skapar ett arbetsklimat och en arbetsmiljö där ni får bästa förutsättningar att göra ert jobb. För det är hos er i mötet med medarbetarna som det händer.


I detta nummer kan ni också läsa om några av era kollegor och hur de arbetar med kunder och medarbetare i sin vardag.


Trevlig läsning!


Sara Revell Ford, vd

Samhall växer med Coop i Värmland

Samarbetet mellan Samhall och Coop i Värmland utvecklas mycket positivt, men det har varit en ganska guppig väg fram till idag. Områdescheferna Anders Persson och Fredrik Finnmark delar med sig av sina erfarenheter och lärdomar.

– Vi startade uppdrag på många Coopbutiker i Värmland samtidigt och det är självklart ganska utmanande och något man måste ha respekt för, säger Anders Persson.

Han och Fredrik Finnmark menar att de lärt sig mycket av processen från starten 2019 fram tills nu.

– Med ett enträget arbete har vi byggt upp ett stort förtroende och nu växer vi och skapar fler arbetstillfällen för medarbetarna. Det känns riktigt bra, säger Fredrik Finnmark.

Nystart tillsammans med kunden

När det nationella avtalet med Coop skrevs på 2017 så stod Coop i Värmland utanför. De hade ett befintligt avtal som inte löpt ut. När väl samarbetet med Samhall drog igång så blev det på många sätt en guppig resa.

– Det är alltid tufft när mycket ska startas samtidigt. Det var många personer inblandade både från oss och Coop och det blev stundtals rörigt, konstaterar Anders.

Från kunden kom klagomål från olika håll om vad som utfördes och hur det utfördes. Områdescheferna fick ta mycket av trycket från kunden. Men tack vare ett gott internt samarbete med stöd från bland andra distriktschefen Mattias Ljungdahl, driftsstödet Sara Olsson och key account manager Magnus Östh så gjordes en nystart.

En tidig åtgärd var att skapa en särskild e-postadress där kunden kunde skicka in sina synpunkter.

– Många av klagomålen vi fick höra var ganska svävande så vi försökte få kunden att vara konkret så att vi lättare skulle kunna åtgärda det som inte fungerade, berättar Fredrik.

Samhall och Coop

Det nationella avtalet med alla konsumentföreningar inom Coop blev klart 1 juni 2017.

Sedan dess har samarbetet växt från cirka 200 till nästan 500 butiker.

Tack vare samarbetet får över 1 500 Samhallmedarbetare över hela landet möjlighet till arbete och utveckling.

Omstart med ny kontakt

Samhall fick i samma veva en kontaktperson på Coop och då gjordes en rejäl omstart med noggrann genomgång av avtalet. Antalet inblandade personer begränsades och dialogen blev bättre och tätare. Kundkontakten Linn Martin Carlsson på Coop i Värmland är också mycket nöjd med hur samarbetet utvecklats.

– Nu har vi hittat rätt. Nyckeln var att vi gick igenom avtalet tillsammans och att vi fått igång en bra kommunikation. Jag tycker att mina kontakter på Samhall agerar väldigt proffsig och när vi nu följer upp ute hos butikscheferna är det nästa aldrig några problem utan bara positiva omdömen om jobbet som Samhalls medarbetare gör, säger Linn.

Antalet butiker som ingår i uppdraget har växt från 20 till 35 butiker, både små och stora. Förhoppningar finns att uppdraget med Coop i Värmland ska kunna växa ytterligare.

– Nu vet vi hur vi ska arbeta när vi ska starta på nya butiker och vi försöker att vara ute mycket och prata både med våra medarbetare och med butikscheferna. På sikt hoppas vi kunna få fler uppdrag som plockhjälp på eftermiddagarna, fönsterputsning och kanske även yttre fastighetsskötsel, säger Anders och Fredrik.


Viktiga lärdomar

Här är några av de lärdomar som Anders, Fredrik och deras kollegor dragit av samarbetet med Coop Värmland.

1

Förstå avtalet och se till att kunden också gör det

Ett bra gemensamt uppstartsmöte med noggrann avtalsgenomgång ger en bra gemensam förståelse för samarbetet och för Samhalls arbetssätt.

2

Ha en tät dialog

Med uppföljningar både centralt och lokalt med butikschefer för att säkerställa att allt fungerar och för att hitta eventuella nya möjligheter i uppdraget.

3

Se till att rätt personer är med

Minska kontaktytorna centralt så att det finns en tät grupp som kan följa de övrigripande frågorna. Komplettera med verksamhetsnära information och dialog med butikschef och medarbetare på de lokala butikerna.

4

Följ processerna och hitta enhetliga arbetssätt

Använd den kunskap som redan finns och lär av egna erfarenheter när uppdragen ska startas så att arbetet går så effektivt som möjligt och så att vi ger samma leverans på alla olika platser.

Skapar övergångar i Pajala

Områdescheferna Laila Mäki och Gudrun Greus har som målsättning att i Pajala skapa fyra övergångar per år. Men varför nöja sig med så få? I år har de redan fått ut åtta personer på nya jobb. Deras mål för 2021 år är tio övergångar.

Det bor sex tusen människor i Pajala, där den vackra Torne älv passerar i östlig riktning, strax innan den vänder söderut för att bli gränsälv mot Finland. Hos Samhall finns 52 medarbetare som städar, kör ut mat till förskolor och äldreboende eller tvättar personalkläder och sängkläder åt kommunen för att nämna några uppdrag. En tredjedel av omsättningen kommer från Kaunis Iron-gruvan, dit 6–8 personer varje dag åker de dryga två milen för att städa och sköta annan service.


Arbetet leds av områdescheferna Gudrun Greus och Laila Mäki. Gudrun Greus började vid Pajala-kontoret 2019, då kom hon från en organisation som hjälpt nyanlända in på arbetsmarknaden. Förra året dök Laila Mäki upp med en klient som sökte jobb på Samhall. Gudrun och Laila kände till varandra, och Laila uppmuntrades att söka ett utannonserat jobb som hon senare fick.

Laila Mäki

Namn: Laila Mäki.
Bor: Kardis.
Ålder: 60 år.
Arbete: Områdeschef Samhall Pajala.
Fritid: Mest utomhus med barn, barnbarn och sonens hundar. Lagar mat och bakar.

Kända ansikten

De är två kända ansikten i Pajala, Gudrun har drivit en korvkiosk och Laila har varit politiker och barnskötare. Det är en bra start i ett mindre samhälle. Under Corona-året 2020, nådde de också sitt mål med fyra övergångar, varav en till en begravningsbyrå.

– För oss var den övergången inget märkvärdigt, vi såg det som ett jobb. Den medarbetaren tog senare över byrån, säger Gudrun Greus.

Vid årsskiftet till 2021 skruvade de upp tempot, i ett arbete som görs på två fronter. Dels letar de aktivt jobb åt sina medarbetare, dels sätter de ”press inåt”.

– Vi kollar jobbannonser varje dag, jagar praktikplatser och ligger på kommunen och andra arbetsgivare så mycket vi kan. Så ofta att de numera ofta kontaktar oss när de letar folk. Vi nyttjar också våra kontakter, när jag fick reda på att barnomsorgen skulle söka folk, passade jag på att ringa och fråga om de ville ha någon från oss, säger Gudrun Greus.

Internt beslutades att alla medarbetarna skulle ut på praktik.

– Vi hade då gjort en koll som hade visat att företagen var positiva till att ta emot praktikanter på 2+2 veckor. Det satte lite press här i huset, berättar Laila Mäki.

Det ledde i sin tur till att Samhallmedarbetare allt oftare sågs ute på Pajalas arbetsplatser. Vilket gjorde att de snart sågs på ännu fler arbetsplatser.

– När folk ser att en företagare tar en person från Samhall, så vill de också testa. Det har lett till att någon som såg alla medarbetarna ute på samhället skojade och sa ”vi behöver ju bara Samhall här i Pajala, de fixar ju allt”, säger Laila Mäki.

Gudrun Greus

Namn: Gudrun Greus.

Bor: Pajala.

Ålder: 57 år.

Arbete: Områdeschef Samhall Pajala

Fritid: Handarbetar, umgås med barn och barnbarn. Lagar mat och bakar.

Vi behöver ju bara Samhall här i Pajala, de fixar ju allt!

Medarbetarna växer

Allt arbete syftar till att stärka medarbetarna, med målet att de ska gå på övergång.

– Ofta när man pratar övergångar slår folk ifrån sig. Men vi ser att de växer när det förs på tal, att de märker att vi tror på dem. Det har kommit medarbetare som sagt att det här är den första arbetsplats där de känt sig välkomna. Ibland känns det som att de trivs så bra på Samhall att de inte vill sluta, berättar Gudrun Greus.

Så var tar då medarbetarna vägen? Under 2021 har tre gått på övergång till Pajala kommun.

– En VVS-tekniker, en allt-i-allo och en till vården. Ett kafé och Coop är andra arbetsgivare som anställt. En 63-årig medarbetare anställdes som lastbilschaufför för att köra malm, berättar Gudrun Greus.

När några lämnar blir fler sugna på att pröva sina vingar.

– Nu i september ska en person börja jobba i isladan och en annan ska på anställningsintervju som administratör vid ett privat företag. Vi har en medarbetare som varit med oss i 33 år som nu har börjat prata om en övergång, att testa ett jobb på en industri på hemorten, säger Laila Mäki.

Utmaning i gruvan

Gudrun och Laila trivs som laxarna i älven som flyter genom Pajala – med jobbet, medarbetarna och varandra. Båda längtade tillbaka till kontoret när semestern närmade sig sitt slut. Nu när hösten är här satsar de på något som retat dem lite.

– Det är att lyckas bidra till en övergång i Kaunis Iron-gruvan. Vi har lyckats med övergångar till underleverantörer, men inte till själva gruvan. Det triggar oss lite, säger Gudrun Greus.

Några av årets övergångar

1. VVS-tekniker Pajala kommun

2. Allt-i-allo Pajala kommun

3. Vårdbiträde Älvbacka Pajala kommun

4-5. Till utbildning och sedan jobb som chaufförer vid malmtransport

6. Café Valvet

7. Truckförare, JS entreprenad

Lyckat samarbete kring AMT i Värnamo

Att få vardagen att fungera när medarbetare i kärnuppdraget ska samsas med deltagare i arbetsmarknadstjänster på en och samma arbetsplats kan vara en utmaning. Områdeschef Karin Nyberg och AMT-samordnare Senija Cirak i Värnamo har hittat ett framgångsrecept där kommunikation och tydlighet är några av ingredienserna.

– Vi har hittat ett samarbete som gör att vi kan sköta våra respektive uppgifter på ett bra sätt. För mig handlar det om att driften fungerar så att mina medarbetare kan utvecklas och att vi kan leverera till kunden. För Senija handlar det om att ge sina AMT-deltagare så bra förutsättningar som möjligt för arbetsträningen, konstaterar Karin Nyberg.

Senija började på Samhall i början av 2021 och det tog ett tag innan hon och Karin förstod varandras förväntningar och hittade ett fungerande samarbete.

– Vi är i grunden ganska lika. Energiska och med starka viljor. Men när vi satte oss ner och pratade igenom vad som fungerade och vad som blev fel så kunde vi börja utveckla saker och sedan dess har det fungerat allt bättre och idag känns det som om vi gör ett riktigt bra jobb tillsammans, säger Senija.

Tydliga med likheter och skillnader

I Värnamo har Samhall bland annat produktion av hållare till tvålförpackningar som levereras till hotellkedjor över hela världen. Medarbetare finns också på Proton som bland annat tillverkar olika typer av belysning och armaturer.

På båda arbetsplatserna finns både medarbetare i kärnuppdraget och deltagare som arbetstränar inom AMT. Det finns en utmaning i att förklara skillnaden.

– Vi försöker att vara tydliga med både likheter och skillnader så att alla förstår att de är hos oss av lite olika skäl. Samtidigt är det otroligt viktigt att de som är hos oss på AMT också känner sig välkomna och är en del av gänget, säger Karin.

Introduktionsplatser med särskild anpassning

Senija har närmare 30 personer inom AMT på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Både inom det som kallas förstärkt arbetsträning och inom förstärkt arbetsträning med fördjupad bedömning. Värnamo är dessutom en av de orter som också har deltagare inom det som heter introduktionsplatser som också sker på uppdrag av AF.

På introduktionsplatserna finns deltagare som av olika anledningar står mycket långt från den reguljära arbetsmarknaden, och som har behov av en anpassning som vi kan ha svårt att erbjuda på i våra uppdrag ute hos kund.

– Här behövs ofta särskilda lösningar och anpassningar. Vi börjar med mycket enkla arbetsuppgifter, till exempel har vi en station för att vika kartonger. Vissa deltagare behöver ett lugnare tempo, de kan inte arbeta snabbt och inte under en lång tid, säger Senija.

Stolta över tvålhållare till Hilton

Ofta har deltagarna i den gruppen också dåligt självförtroende och dålig självkänsla. Därför blir det extra viktigt att de får uppmuntran, känner sig välkomna och att de gör något meningsfullt.

– Här kan alla vi som arbetar på Samhall göra skillnad. Det kan vara helt enkla saker som att säga ”Hej”, eller ”Vi saknade dig igår”, säger Karin.

Många blir också stolta när de förstår att det är riktiga jobb och att kvaliteten och leveransen till kund är viktig.

– Vi gör ju hållare för tvålförpackningar som bland annat finns på Hiltons hotell i hela världen. Många tyckte det var extra kul när de förstod att vi just nu skulle leverera till ett helt nytt hotell i Las Vegas, fortsätter Karin.

Rapporter till AF

Karins medarbetare finns på Samhall för att utvecklas i sina yrkesroller medan Senijas AMT-deltagare ska arbetsträna. Senija ska dessutom göra en rapport som överlämnas till Arbetsförmedlingen efter avslutad arbetsträning, där hon bedömer deltagarens arbetsförmåga och vilka eventuella anpassningar som behövs.

– Vi ska bedöma olika moment som finmotorik, uthållighet, eventuell frånvaro och även hur personer fungerar socialt. Vi försöker alltid att fokusera på möjligheter och förmåga och många gör stora framsteg under tiden de är hos oss, konstaterar Senija.

Senija har ansvaret för deltagaren och med hjälp av alla observationer som görs under arbetsträningen kan hon sammanställa en slutrapport som Arbetsförmedlingen har som underlag för vidare åtgärder för deltagaren.

Viktiga uppdrag

Både Karin och Senija är stolta över vad de gör på jobbet. Och de ser att det finns goda möjligheter att samarbeta och hantera både kärnuppdraget att utveckla medarbetare i olika yrkesroller och olika arbetsmarknadstjänster.

– Vi har viktiga och engagerande uppdrag. Och att se människor växa och utvecklas hos oss på Samhall är den största belöningen för oss båda.

Framgångsfaktorer för ett bra samarbete enligt Karin och Senija:

Kommunikation

Att prata och lyssna regelbundet är helt avgörande. Var öppen och tydlig när något blivit fel och stäm av med varandra regelbundet.

Var tydliga med förväntningar

Att prata om vad du förväntar dig av din kollega och tvärtom skapar tydlighet och förståelse.

Respektera varandras roller

Områdeschef och AMT-samordnare ska båda stötta personer som behöver utvecklas, men på olika sätt.

Stor undersökning om arbetssituationen för första linjens chefer

Den förändringsresa som vi på Samhall inlett handlar om att göra Sveriges viktigaste företag ännu bättre. Ett viktigt fokus är att underlätta för chefer i första linjen och därför görs nu en genomlysning av deras arbetssituation.

Samhalls uppdrag är att utveckla människor med funktionsnedsättning i olika yrkesroller genom att erbjuda utvecklande arbeten som skapar nytta för kunder och samhälle.

– Det är ute på arbetsplatser runt om i landet som det arbetet sker, i mötet mellan medarbetare och första linjens chefer. Vi vill skapa så bra förutsättningar som möjligt för första linjen och det är därför vi nu undersöker hur arbetssituation där ser ut, säger Paul Lidbom, tillförordnad direktör operativ drift på Samhall.

Första linjens chefer leder och stöttar medarbetarna i deras utveckling, och undersökningen ska kartlägga både arbetsmiljö och arbetssituation. Ambitionen är att undersökningen ska vara klara innan årsskiftet så att analys och beslut om förändringar och åtgärder kan tas i början av nästa år.

– Arbetet behöver få ta tid. Det är viktigt att vi förstår på riktigt vad de stora utmaningarna är så att vi gör rätt insatser för att göra vardagen enklare i första linjen. Sedan dröjer det ytterligare en tid innan de åtgärder vi bestämmer oss för blir verklighet och gör skillnad i vardagen, säger Monica Höglind, Samhalls HR-direktör som leder arbetet.

Genomlysningen kommer att ske i olika steg och har flera olika delar:

  • Intervjuer – intervjuer med första linjens chefer i distrikt över hela landet
  • Fältstudier – områdeschefer följs under en dag för att få en fördjupad förståelse för det konkreta arbete och de olika moment som chefer i första linjen gör dagligen.
  • Enkätundersökning – utifrån intervjuer och fältstudier ringas viktiga områden och frågeställningar in och blir underlag till en enkätundersökning som görs bland Samhalls samtliga chefer.

Urvalet är gjort efter särskilda kriterier för att få ett så rättvisande underlag som möjligt. Det samlade underlaget kommer sedan att ligga till grund för analys och beslut om hur arbetssituation och förutsättningar för första linjens chefer kan förbättras.


Vi bad fyra områdeschefer beskriva sin arbetssituation och vad de skulle vilja se för förändringar genom att ställa följande frågor:

1

Hur är din arbetssituation?

2

Hur kan den bli bättre?

Pernilla Torell

OC Östergötland

Pernilla Torell, OC Östergötland

1. Jag älskar mitt jobb, men min vardag är hektisk. Jag har 40 medarbetare och 30 kunder som jag har regelbunden kontakt med. Det gäller att vara väldigt strukturerad och organiserad för att få tiden att räcka till, med samtal och avstämningar, och samtidigt vara kreativ och flexibel då det hela tiden händer nya saker som behöver hanteras. Det är många frågor som landar hos mig som områdeschef och jag skulle önska mer stöd för att underlätta vardagen.

2. Jag skulle önska mer stödfunktioner kring de specialfrågor som landar på mitt bord. Uppgifter man inte gör så ofta, och därmed saknar rutin kring. Det kan vara olika HR-frågor, rehab, övergångar och processen kring detta. Ett annat område är IT, rörande beställning och installation kring nya datorer, telefoner eller hur olika system ska hanteras. Att få bort en del av de mer administrativa uppgifterna skulle underlätta och ge mer tid till det som är mina viktigaste uppgifter, att utveckla medarbetare i arbete och ta hand om kundrelationerna.


Göran Lundbäck, OC Norrbotten

1. Så här ser min arbetssituation ut: Utveckla genom arbete, matcha och anpassa, driftuppdrag, planera i Quinyx, fakturera i IFS, måldialog, kundkontakter,  arbetsmiljö, brandskyddsansvarig, APT, enskilda möten, lokalt ledningsmöte, ledningsmöte distrikt, rehab, samrådsmöte, anställa, avsluta anställning, kvalitetskontroller, matchningsmöten,  planeringsmöten, utbildningsplanering, träffa försäkringskassan, följa medarbetare till öppenvården, lamk, starta uppdrag, avsluta uppdrag, vara uppdaterad på alla rutiner, AMT-personal, fordon, maskiner…

2. Trots att vi bytt många IT-system så är det fortfarande inte enkelt. Jag skulle önska att våra system blev mer användarvänliga och att vi fick bättre stöd och utbildning i systemen. Även när det gäller rehabfrågor skulle jag uppskatta mer stöd från företagshälsovården. Jag tror också att arbetssituationen skulle bli bättre med lite färre möten som kommer med kort varsel, liten färre rutiner att förhålla sig till och mindre fokus på att jaga olika resultatsiffror.

Göran Lundbäck

OC Norrbotten


Yvette Colin Polat

OC Malmö

Yvette Colin Polat, OC Malmö

1. Det är full fart i vardagen och väldigt många bollar att hålla koll på samtidigt. Dels är det många saker som jag som OC ska göra och ännu fler som jag bör hinna med. Allt från arbetsmiljö-ronder till övergångar. Jag trivs på jobbet, dock är jag på 110-120 procent av min kapacitet mest hela tiden. För att orka i längden behöver det också finnas perioder där det är lite lugnare. Även om jag prioriterar så räcker inte tiden och det påverkar kvaliteten på det jag gör, det är för många objekt samt för många medarbetare per områdeschef för att man ska lyckas leverera kvalitet samt få tid och utrymme att utveckla medarbetarna.

2. Jag efterlyser bättre ledning och styrning samt större tydlighet kring flera av de delar jag som OC jobbar med. Framförhållning i uppdrag och uppgifter är oerhört viktigt för att jag ska kunna planera det som går att planera och samtidigt ta hand om allt som dyker upp i vardagen. Jag upplever också att det är många som springer på samma bollar i olika ärenden. Det skulle behöva vara tydligare när jag som OC ska lämna över till exempel ett rehab-ärende till en specialist, var går gränssnitten? Om vi kan lösa en del av det enklare skulle jag få mer tid och kunna hålla en högre kvalitet i arbetet med att utveckla medarbetare och i leveransen till kunderna. 


Therese Lindgren, OC Luleå

1. Jag har varit på Samhall i tre år nu och jag upplever att allt fler arbetsuppgifter landar på mig och andra första linjens chefer. Nya saker delegeras till oss, men ingenting tas bort. Det gör att arbetssituationen i vardagen blir väldigt splittrad. Ett exempel på senare tid är Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om arbetsanpassning. Det är bra att vi får utbildning och information om de nya reglerna eftersom vi jobbar med anpassning dagligen. Men det känns som det går för fort och vi förväntas ta ansvar för detta utan tydliga riktlinjer och verktyg för till exempel budget per medarbetare och var vi kan hitta och beställa hjälpmedel. Samtidigt ska vi på kort varsel hinna genomföra en extra APT om arbetsanpassning med alla medarbetare.

2. Jag tycker att vi skulle vara tydligare i vår uppdelning av arbetsuppgifter. Frågorna om arbetsanpassning kunde högre grad hanteras av direkt av GC rehab. Vi skulle kunna ha områden där olika OC specialiserar sig och kan stötta andra. Nu ska alla kunna allt och det är inte effektivt.  Jag tror också på att direktanställda driftchefer skulle vara en bra idé. Som det är nu ställer vi höga krav på medarbetare med funktionsnedsättningar när de som driftledare ska vägleda sina kollegor i driften. En direktanställd driftchef skulle kunna stötta driftledare och avlasta mig som OC genom att bland annat hantera Quinyx och andra system. Jag skulle också önska mig att alla de IT-system vi har för att hantera olika frågor kunde samspela bättre så att de blev enklare att hantera. Allt detta skulle spara tid som jag kunde lägga på utveckling av medarbetare och på våra kunder.

Therese Lindgren

OC Luleå

Människor i centrum för Elisabeths resa från sömnad till rehabilitering

Elisabeth Classon började på Samhall av en slump 1991 och stannat kvar sedan dess. Hon har haft flera olika roller, men som gruppchef rehab känner Elisabeth att hon hittat helt rätt.

– För mig är det viktigt att få arbeta nära människor. Att jobba med medarbetare i rehabilitering är både varierande och stimulerande. Visst kan det vara tufft ibland, men när vi kan hjälpa en medarbetare att komma tillbaka så är det en fantastiskt bra känsla, säger Elisabeth.

Att Elisabeth överhuvudtaget kom till Samhall var mer eller mindre en slump. Hon hade precis studerat klart på textilhögskolan i Borås när en kurskamrat ringde och sa att hon hittat det perfekta jobbet för Elisabeth.

– Samhall sökte en arbetsledare inom sömnad. Jag har alltid haft ett stort samhällsengagemang och velat arbeta med människor så min kursare hade rätt, säger Elisabeth med ett leende.

Under de 30 åren som Elisabeth varit på Samhall har mycket hänt. Hon har varit områdeschef, lagerchef, arbetsledare och enhetschef inom en rad olika områden. Företaget har utvecklats och förändrats på flera olika sätt. Förändringen från skyddade verkstäder till riktiga jobb har också gjort att kraven på medarbetarnas arbetsförmåga ökat.

– Det finns ju väldigt många personer med funktionsnedsättning, men så som vårt uppdrag ser ut kan vi inte hjälpa alla. De medarbetare jag arbetar med är de som behöver extra anpassning och stöd för att kunna komma tillbaka och utvecklas hos oss, konstaterar Elisabeth.

Kartläggning första steget

Elisabeth arbetar inom Stockholm Nord. Ofta kommer medarbetare som behöver rehab till Elisabeth via en områdeschef eller en HR-generalist i distriktet. Många gånger har Elisabeth då redan varit bollplank för cheferna för att hitta lösningar.

Steg ett vid ett nytt rehabärende är en kartläggning där Elisabeth och medarbetaren pratar igenom medarbetarens situation noga.

Målet är alltid att hitta en balans så att både arbetet och livet i övrigt fungerar.

– Samtalet måste få ta tid och det är viktigt att fokusera på möjligheter och det som fungerat bra. Målet är alltid att hitta en balans så att både arbetet och livet i övrigt fungerar för medarbetaren, betonar Elisabeth.

Hennes erfarenhet är att så gott som alla medarbetare vill hitta en lösning där de kan fortsätta jobba.

– Att ha ett arbete och kunna försörja sig är viktigt för människor. Så gott som alla jag träffar vill finnas i ett sammanhang med arbetskamrater på en arbetsplats och känna att de bidrar där och i samhället.

Vändning bästa belöningen

Det viktigaste blir då att inte sätta fokus på problem, utan att se de möjligheter som finns. Därifrån gäller det att välja rätt insatser och anpassning för att så småningom hitta en arbetsplats och en yrkesroll med uppgifter som medarbetaren klarar och kan utvecklas i.

– När vi lyckas och en medarbetare kommer och säger att det har vänt och att de mår bra igen så är det den största belöningen. Då är rehab ett fantastiskt tacksamt område att arbeta inom, säger Elisabeth som ibland också får uppskattande samtal och blommor från tacksamma medarbetare.

Svåra ärenden och tuffa prioriteringar

Men det kan också vara tålamodskrävande. Många parter behöver samarbeta för att hitta rätt lösningar. Kontaktytorna är många med bland annat chefer på Samhall, företagshälsovård, vården och Försäkringskassan

Många ärenden är också komplicerade. Det kan finnas bakomliggande psykiska funktionsnedsättningar som inte alltid syns.

– Ibland handlar det om fysiska anpassningar av verktyg och arbetsmiljö, men det kan också handla om medarbetare som blir stressade av att ha för många kollegor eller kundkontakter. Vi behöver förstå på djupet för att kunna hitta rätt lösningar för olika personer.

En utmaning för Elisabeth är att det är många medarbetare som behöver hjälp med rehabilitering. Det gör att även hon behöver prioritera bland sina ärenden.

– Det är tufft så klart eftersom jag vill kunna hjälpa alla.

Elisabeth tillsammans med Natica som får stöd i arbetet.

Stolt över Samhall

Ibland går det inte heller att hitta en lösning. Av tio medarbetare som Elisabeth arbetar med är det kanske ett eller två där det trots alla ansträngningar inte är möjligt för medarbetaren att komma tillbaka i arbete på Samhall.

– Jag tycker ändå att vi lyckas väldigt bra. Vi är bra på det vi gör och jag är stolt över hur vi arbetar, säger Elisabeth.

Och hon tycker det är kul att sömnad återigen blivit en efterfrågad kunskap i takt med att intresset för återvinning och cirkulär ekonomi ökat. Elisabeth har dock inga tankar på att gå tillbaka till att utbilda inom sömnad.

– Jag har också utvecklats under mina år på Samhall genom att vid sidan om arbetet gått utbildningar i rehabilitering, ledarskap, HR och samtalsteknik och jag trivs oerhört bra med att arbeta med rehabilitering.